Niklas Eriksson går just nu sin andra termin på skrivarkursen Romanskrivarlinjen där han får handledning i sitt romanprojekt. Vi ställde några snabba frågor till honom.

Berätta om dig själv!

– Jag är 38 år från Sala i Västmanland och bor tillsammans med min sambo och två barn. Till vardags jobbar jag som emballagesnickare på ett lager.

Varför ville du gå Romanskrivarlinjen? 

– Jag ville satsa på mitt skrivande. Att gå på Romanskrivarlinjen är ett bra sätt att skapa tid för skrivandet. Det kan annars vara svårt att avsätta tid för det i vardagen med jobb, familj och annat. Sedan vill jag såklart skriva färdigt min roman.

Hur var det att börja på kursen? 

– Det har alltid känts välkomnande och på en bra nivå; det har aldrig förekommit intrång i det personliga, en får vara den en är och hålla på med sitt. Det tilltalar mig. Däröver ligger utbildningen på en väldigt bra utbildningsnivå, den passar oavsett om man skrivit i 20 år eller nyligen börjat. 

Vad tar du med dig från kursen? 

– Mycket. De teoretiserande bitarna kring skrivande är lärorika och intressanta och får mig alltid att reflektera över hur jag skriver. Hans Carstensen, har god närvaro som lärare och är ett väldigt bra bollplank i skrivprocessen. Och så låter han en göra precis vad man vill, förutsatt att man skriver det man vill. Slutligen: träffarna, de är alltid väldigt trevliga och intressanta. 

Varför ska man läsa på Färnebo? 

– För att det ger en utrymme att göra det en vill. Att utvecklas och lära genom att göra, det finns ingen annat ens skrivande blir bättre av. 

Vad händer nu för dig? 

– Det blir ytterligare en termin på Romanskrivarlinjen nu i vår, så samma som tidigare egentligen.