Resultatet? En dag som deltagarna själva beskrev som lärorik, inspirerande, meningsfull och engagerande. Och en rad konkreta insikter om hur folkhögskolorna kan stärka sin roll i lokalsamhället.

Att börja i det lokala – temat rättvisa och hållbarhet

För att skapa engagemang valdes ett tema som alla kunde relatera till:
Hur kan folkhögskolorna bidra till ett mer rättvist och hållbart Gävle?

Genom att lyfta både folkhögskolans roll och deltagarnas egna erfarenheter blev det lättare att koppla utbildning till bredare samhällsförändring. Det gjorde också att både lärare, deltagare, politiker och forskare tackade ja till att medverka.

Att mötas – och skapa gemenskap

Ett första steg var att lära känna varandra. Genom enkla övningar, samtal och gemensamma reflektioner kring frågan ”Vad betyder ett rättvist och hållbart Gävle för dig?” byggdes en grund av trygghet och nyfikenhet.
Det blev snabbt tydligt att de skilda erfarenheterna i rummet var en styrka.

Folkhögskolan som fristad – deltagarnas berättelser

En central del av workshopen handlade om att lyssna till deltagarnas egna röster. Deras berättelser gav en tydlig och ibland stark bild av vad folkhögskolan betyder i deras liv:

• ”Man får mycket mer stöd här än någon annanstans.”
• ”Jag har aldrig känt mig dömd för min psykiska ohälsa.”
• ”Här får jag vara den jag är.”
• ”Det finns inga gäng här. Alla kan prata med alla.”
• ”Jag lär mig svenska, jag utvecklas och jag vill bidra.”
• ”Det är okej att ha en dålig dag. Det är också lärande.”
• ”Lärarna här är flexibla och ser individen.”

Deltagarnas röster målade en tydlig bild:

Folkhögskolan är inte bara utbildning. Den är gemenskap, trygghet och möjlighet.

Samtidigt blev kontrasten tydlig mot tidigare skolupplevelser som präglats av krav, brist på stöd och känslan av att inte passa in.

Gävles utmaningar – sett från de som lever dem

När gruppen identifierade sociala och ekologiska utmaningar i Gävle uppstod snabbt en gemensam bild. Här är några av de frågor som lyftes:

• låg utbildningsnivå
• hög arbetslöshet
• psykisk ohälsa
• segregation och otrygghet
• rasism
• klimatförändringar
• växande klyftor
• unga som tappat hoppet om gemensamma lösningar

De lokala politikerna och forskaren gav sin bild:
Utmaningarna hänger ihop med över 40 år av ökande ojämlikhet. De betonade därför behovet av satsningar på utbildning, social bostadspolitik, kollektivtrafik, trygga mötesplatser och stöd till civilsamhället.

Och – inte minst – att folkhögskolorna kan spela en viktig roll i detta arbete.

Vad kan folkhögskolorna göra mer av? Gruppens idéer

I mindre grupper diskuterade deltagare och lärare hur folkhögskolor konkret kan bidra till att tackla lokala utmaningar. Här är några av förslagen:

• Folkhögskolan är en viktig väg in i samhället för många, särskilt för dem som inte är födda i Sverige. 
• Tack vare sin frihet kan folkhögskolor ta upp viktiga samhällsfrågor i undervisningen.
• Inför val kan deltagarna studera partipolitik och uppmuntra människor i olika stadsdelar att rösta.
• Mer verksamhet kan förläggas ute i stadsdelarna för att skapa mötesplatser över gränser.
• Samarbete med civilsamhällets organisationer bör stärkas.
• Politiker borde bjudas in oftare – inte bara vid valår – för att lyssna på deltagarnas erfarenheter.
• Deltagarna kan använda sina kunskaper om klimatförändringar för att motverka desinformation.
• Kommunen och folkhögskolorna kan tillsammans utveckla nya former för ungdomars delaktighet.

De urholkade offentliga bidragen till folkhögskolorna och lärarnas redan höga arbetsbelastning är viktiga begränsningar för att kunna göra mer. En möjlighet till finansiering kan vara att inleda så kallade IOP samarbeten med kommunen.

Vägen framåt – att omsätta idéer i handling

Gruppen enades om att de idéer som kommit fram måste lyftas vidare:

• i folkhögskolornas egna forum
•  i civilsamhälles nätverk
•  i politiska partier och kommunala sammanhang
•  i regionala beslutsrum

Slutsats: Folkhögskolans röster behövs – nu mer än någonsin

Det som blev mest tydligt denna dag var att folkhögskolan bär på något unikt:
en plats där människor som tidigare inte blivit lyssnade på får utrymme att växa, tänka och påverka.

När deras erfarenheter möts med politiska beslutsfattare kan något viktigt ske:
samhällsförändring kan börja i det lilla – i ett klassrum, i ett samtal, i en delad berättelse.