Målet för kursen var att lära sig om erfarenheterna och arbetssätten i den globala rörelsen för orädda städer, samt att låta deltagarna tillsammans öva på att tänka kring och formulera olika förslag på förändring lokalt.
Ulla Premmert var en av deltagarna på kursen. Hon bor i Höör i Skåne och är engagerad i föreningen Tillsammans Höör och mötesplatsen Mittpunkten.

– En sak som varit väldigt lärorikt var att ta del av kurskamraternas beskrivningar av sina orter, och deras förslag på förändring. Det var fantastiskt fint. 

Under tio tisdagskvällar har deltagarna samlats digitalt under två timmar. I stort sett varje träff har mestadels ägnats åt diskussioner och samtal om de egna orterna, samt de erfarenheter och förslag på strategier och politisk förändring som presenteras i boken Orädda städer – en guide till den globala municipalistiska rörelsen. Tiden mellan kursträffarna har ägnats åt läsning, till att skriva om sin egen ort och de exempel från andra städer som inspirerat. Då deltagarna inte suttit ansikte mot ansikte med varandra via videokonferens har kommunikationen och diskussionen skett via en gemensam lärplattform. Att delta i en distanskurs är en möjlighet att ägna sig åt lärande tillsammans med andra, ofta vid sidan av ett arbete eller andra studier. Att det är på distans gör också att fler kan delta som annars inte hade haft chansen på grund av arbete, avstånd och andra åtaganden. 

Aktuella samtal om marknadshyror och ungdomsarbetslöshet

Men kursdeltagarna har inte enbart ägnat sig åt att läsa och diskutera med varandra. De har också vänt sig utåt och bjöd bland annat torsdagen den 3 juni in till ett samtal som handlade om en högaktuell fråga: den rekordhöga ungdomsarbetslösheten och hur den drabbar särskilt unga människor i vissa stadsdelar mer. Adam Abdi, kursdeltagare, reflekterar:

– Jag är uppväxt i Rosengård och har varit med i föreningar i hela mitt liv. Föreningar är så klart viktigt, men det räcker inte att bara ordna aktiviteter och läxläsning. Att komma ut i arbetslivet, förstå hur det funkar och förbereda sig för detta är helt avgörande. Ju längre en ungdom förblir arbetslös, desto mer utanförskap, hat och segregation kommer den att känna. Att ha ett jobb fungerar som ett kvitto på att man har en plats i samhället. 

Adam har själv fått hjälp att skaffa sig ett arbete genom Boost, ett projekt som drivs av Rosengård FC med målet att alla ska kunna ta sig in på arbetsmarknaden. 

Tisdagen den 8 juni anordnades ytterligare ett högaktuellt samtal om möjligheterna att ta tillbaka makten över bostäderna. Detta samtal utvecklades till en spännande strategidiskussion kring hur boende i hyresrätter, de som saknar boende samt andra tillsammans kan agera, inte bara för att stoppa införandet av marknadshyror, men också för att få ökad kontroll över sina bostäder och bostadsområden. Här kan du se samtalet.

Deltagare i kursen har också engagerat sig i rörelsen för att säga nej till marknadshyra.

Viktiga lärdomar om mötesplatser och deltagande demokrati

Andra lokala frågor har också varit i fokus. En av dessa är frågan om fungerande lokala mötesplatser. Ibland saknas de helt och då behöver nya mötesplatser skapas, eller så finns det behov av att blåsa nytt liv i de mötesplatser som redan finns. När människor möts oftare lokalt uppstår också möjligheter att utveckla lokala medborgarrörelser. Demokratin kan utvecklas lokalt och involvera fler. 

– Det är det här jag är engagerad i lokalt i Hammarkullen genom Nätverket Vårt Hammarkullen. Det är inte så känt, men vi har något som heter Hammarkullemodellen här som är riktigt bra, berättar Ebba Hermelin som deltagit i kursen. Hon är yrkesverksam inom skolan i Hammarkullen i Göteborg och ideellt aktiv i stadsdelen.  

Ebba, Adam och Ulla har tillsammans med övriga deltagare studerat en rad exempel från städer runtom i världen där kommuner och medborgarrörelser arbetat med lokal utveckling och deltagande samhällsplanering. Ett exempel de tittat särskilt på under kursen är Barcelona där medborgarplattformen Barcelona En Comú tog makten 2015

En viktig del av den nya municipalistiska politiken i Barcelona är arbetet med det som kallats för kvartersplanen – en stor ekonomisk satsning på 150 miljoner euro som inriktas på de 16 mest utsatta stadsdelarna. Det uttalade målet för satsningen är att få bort ojämlikheten mellan olika stadsdelar. En viktig del i att ta fram planen har varit en deltagande process där boende har kommit med synpunkter och förslag. Boende i stadsdelarna har själva definierat de behov som finns i deras område och de har också varit delaktiga i att få igång projekt. Allt detta har bland annat lett till satsningar på utbildning, sysselsättning, renovering av bostäder, allmänna utrymmen och nya lokaler för lokala behov.

Deltagarna på Orädda städer har också lärt sig om hur kommuner och medborgarplattformar jobbar för att driva en feministisk och antirasistisk politik som inkluderar alla. De har satt sig in i vad det innebär att “feminisera politiken”, vilket är en röd tråd i politiken som rörelsen för orädda städer arbetar med. 

De har också diskuterat Fatima Talebs perspektiv på municipalism som “en perfekt utgångspunkt för att utmana extremhögern”. Utifrån sina erfarenheter i Badalona, en stadsdel i Barcelona, säger Fatima Taleb så här: 

”Det är i de nära relationerna mellan medborgare som diskrimineringen upplevs, och det är här som rädslan för förändring förkroppsligas. Men det är också här på den lokala nivån som alternativen skapas och som en verklig samexistens baserad på mångfald kan växa fram.”

Avslutningsvis har kursen också tagit upp hur en ny deltagardemokratisk och lokalekonomisk politik är en integrerad del i tackla de klimat- och miljöutmaningar som vi står inför.

Kursen gick av stapeln 12 april – 18 juni 2021 på Färnebo folkhögskola


För information om kommande kurser, studiecirklar och nätverksträffar på liknande teman samt för att läsa mer om och beställa boken Orädda städer – en guide till den globala municipalistiska rörelsen, gå till webbplatsen: www.oräddastäder.se