Evenemanget lyfte fram elevens röst och att den inte får bli en symbolisk gest utan snarare vara en grund för inkluderande, demokratisk och transformerande vuxenutbildning.

Vi utforskade deltagande lärandemiljöer och migrantledda berättarprojekt som finns tillgängliga via ENHANCE-matrisen och poddsändningar. Det gavs även plats för policydiskussioner som samlats in från ENHANCE-färdplanen om demokratiskt deltagande.

”Vem talar? Vem lyssnar? Vem agerar?” blev den vägledande reflektionen under hela dagen.

Meningsfullt deltagande kräver mer än samråd. Det kräver förtroende, tillgänglighet, långsiktigt engagemang och utrymmen där eleverna verkligen kan påverka beslut som påverkar dem.

ENHANCE-projektet påminner oss om att vuxenlärande inte bara handlar om färdigheter – det handlar om kontakt, synlighet, demokrati och kollektivt engagemang.

ENHANCE i praktiken

ENHANCE-projektet presenterades av Angeliki Giannakopoulou (EAEA), som betonade vikten av att ha vuxna elever i centrum för lärandeprocesser och stärka deras förmåga att forma utbildningssystem.

Hon förklarade att projektet fokuserade på tre huvudmål:

• Kartlägga befintliga metoder som stöder elevernas röst genom ett kritiskt perspektiv, vilket resulterat i en interaktiv matris;
• Utveckla praktiska verktyg, inklusive en färdplan för organisationer, beslutsfattare och elever, samt elevcentrerade broschyrer;
• Skapa utrymmen för direkt uttryck av elevernas röster genom en podcastserie med elever, yrkesverksamma och beslutsfattare.

Projektet fokuserade kring tre sammankopplade nivåer:

• Makronivå – beslutsfattare och civilsamhällesaktörer;
• Mesonivå – vuxenutbildningsorganisationer och nätverk;
• Mikronivå: elever, utbildare, utbildningsinnehåll och metoder inom den bredare vuxenutbildningsgemenskapen.

En djupdykning i ENHANCE-matrisen

Alexandra Matthys (SOLIDAR+) ledde dialoggrupper där deltagarna utforskade ENHANCE-matrisen och reflekterade över hur elevens röst implementeras i den egna organisationen.

Diskussionen fokuserade på frågor om tillgång och makt: vem kan delta i lärandeprocesser, under vilka villkor, och hur eleverna påverkar utformningen och genomförandet av utbildning. 

Viktiga teman inkluderade vikten av trygga rum, effektiva återkopplingsslingor och ett fortsatt engagemang från både elever och personal för att säkerställa att deltagandet är meningsfullt över tid. Deltagarna reflekterade också över hur elevens röst inte bara handlar om att bli hörd, utan också om att det finns tydliga mekanismer för respons och handling efter deltagande. Diskussionen belyste ytterligare värdet av befintliga ramverk som Lundy-modellen som ett praktiskt sätt att koppla samman röst, publik och handling.

Podcastserien

En annan breakout-diskussion fokuserade på podcastserien ENHANCE, som sammanförde elever, lärare, yrkesverksamma och beslutsfattare i 29 flerspråkiga avsnitt. Sessionen, som leddes av Larisa Sioneriu (AONTAS), utforskade hur poddar kan skapa utrymmen för autentisk dialog och förstärka erfarenheter som ofta saknas i formella rapporter eller policydokument.

Exempel på god praxis

Konferensen visade också upp praktiska och policyorienterade exempel som visar hur elevers röst kan påverka förändring.

Bland andra exempel nämndes:

• Cork ETB Active Citizenship Project, som stöder vuxna elever med låg läs- och skrivkunnighet att delta i demokratiskt deltagande, bland annat genom flerspråkiga digitala inlärningsverktyg;
• LEGENDS-projektet, som kopplar utveckling av digitala färdigheter till personlig och lokal berättande för att minska digital isolering;
• GARDEM-projektet, som omvandlar gemensamma trädgårdar till lärandemiljöer för demokratiskt engagemang;
• Projektet Supporting Mental Health Resilience among Youth in Cyprus, utvecklat tillsammans med UNICEF och hälsoministeriet, vilket låg till grund för policyrekommendationer för den nationella strategin för psykisk hälsa.

Från röst till policy

Angeliki Giannakopoulou (EAEA) presenterade ENHANCE-färdplanen som en vägledning för processer som syftar till att skapa utrymme för elevers röster och stärka dessa.

Färdplanen, som utvecklats genom deltagande utbyten med elever, lärare, yrkesverksamma och beslutsfattare, är strukturerad kring tre centrala frågor: Vem talar? Vem lyssnar? Vem agerar?

På samma sätt som färdplanen skapades ENHANCE-häftena för att ta itu med frågor som marginalisering, migrantkvinnors röster och samhällsbaserade lärandeutrymmen.

Rundabordssamtal om elevers deltagande

En rundabordsdiskussion samlade ledamoten från Europaparlamentet Marcos Ros Sempere (S&D-gruppen), Klara Engels-Perenyi (politisk chef, GD EMPL), Art O’Leary (verkställande direktör, Irlands valkommission) och Conor Thompson (chef för opinionsbildning och policy, AONTAS).

Diskussionerna kretsade kring hur elevdeltagande kan gå från symbolisk konsultation till strukturellt integrerat i utbildning och demokratiska beslutsprocesser.

Talarna betonade att meningsfullt deltagande är beroende av att skapa betrodda och stödjande miljöer, där elever kan engagera sig kontinuerligt snarare än att bli konsulterade först efter att viktiga beslut redan har fattats.

I diskussionen lyftes också vikten av att koppla samman vuxenutbildning med bredare politikområden som sysselsättning, barnomsorg, transporter, digital tillgång och social inkludering utifrån medvetenheten om att hinder för deltagande ofta sträcker sig bortom själva utbildningen.

De betonade också att elevens röst inte enbart bör bero på tillfälliga projekt eller isolerade initiativ, utan kräver långsiktigt institutionellt stöd, politiskt engagemang och dedikerade deltagandestrukturer på lokal, nationell och europeisk nivå.