”Vi måste visa att klimatkamp och social rättvisa hör ihop”

För tredje året i rad ordnar Färnebo ett en sommarkurs för klimatfrågor under sommaren, i år döpt till Sommarforum – mötesplats Stockholm+50. I år sammanfaller forumet nämligen med klimattoppmötet Stockholm+50, men inte minst med alla de alternativa aktiviteter som planeras utanför det officiella mötet.

Mariam Jallow Tholozan är engagerad i nätverket Grönt Initiativ Järva som är med och ordnar Sommarforum – mötesplats Stockholm+50 tillsammans med Färnebo. Nätverket bidrar genom att arrangera en träff på Eggeby gård i Järva Folkets Park i norra Stockholm. Mer om den längre fram, men först: vad är Grönt Initiativ Järva och hur började Mariams klimatengagemang i Järvaområdet egentligen?

Efter att ha varit engagerad i Extinction Rebellion (XR) under en tid var Mariam sugen på att arbeta mer konkret för klimaträttvisa. Det var under ett möte med XR och Föreningen Den Gulliga folkrörelsen i Järva som det första steget mot att starta nätverket Grönt Initiativ Järva togs.

– Jag var lite trött på att man ofta bara pratade om problemen och inte alltid om lösningarna på klimatkrisen. Jag ville i stället göra något som var ett steg i rätt riktning.

Vad gör ni mer konkret i Järvaområdet för att lyfta klimatfrågor?

– Vi har försökt hitta nya sätt att jobba på som är mer fokuserade på handlingar. Exempelvis så ordnade vi en hållbarhetsdag där vi hade vi olika initiativ som berättade om miljökamp, vi bjöd på vegansk mat och hade en freeshop där man kunde byta frön och plantor. Att dela ut flygblad med massa text och fakta funkade inte alls, men själva handlingarna förstår alla.

– Jag tror att det är viktigt att vi agerar mer på det viset. Den här övertygelsen om att man måste förklara hur illa det, den ska man nog släppa. För folk känner det redan intuitivt. I stället behöver vi visa på hur vi kan göra ett annat samhälle möjligt. Till exempel är en fråga som vi driver mycket nu att man ska kunna odla på det stora kulturreservatet som finns i Järva. Vi tror att fler möjligheter att kunna producera närodlad mat, som inte bara är god för en själv utan för samhället och mänskligheten, är superviktigt.

Vad kommer hända under Stockholm+50 och kursen Sommarforum?

– Vi kommer att vara på Eggeby gård och blanda kultur, mat och odling med olika seminarier. Det ska vara fokus på situationen i de länder där personer som bor i området har bakgrund och kan vara med och berätta.

– De första som pratade om att ordna alternativa mötesplatser under Stockholm+50 var samma personer som var med när det begav sig för 50 år sen, alltså en äldre generation. Men för mig är det alltid viktigt att vi får med ungdomar och personer med invandrarbakgrund som inte är representerade i klimatrörelsen så som det ser ut nu. Däremot finns de ju i andra grupper som driver frågor om social rättvisa. Det är så synd att många inte förstår hur de frågorna hänger ihop.

Varför är det så uppdelat tror du? 

– Jag upplever att många i klimatrörelsen tror att om man tar med frågan om social rättvisa så kommer det att splittra rörelsen och man kommer inte komma framåt. Så då är det bättre att ha en rörelse som är renodlad på klimatfrågor. Men om man tänker så blir det ju väldigt svårt att prata om lösningarna på klimatproblemen för det är ju strukturella och kulturella problem, hur vi lever och gör saker. Dessutom orkar inte folk lyssna till slut när fokus bara är på problemen. Människor vill ju höra: hur löser vi det här?

Samtidigt menar Mariam att det är svårt att få med personer som är engagerade i social rättvisa i klimatrörelsen.

– De sociala problemen är ju här och nu, medan klimatkrisen kan kännas längre fram och långt bort. Men i ett längre perspektiv så kommer vi inte heller komma framåt i social rättvisa om vi inte har ett stabilt klimat. Jag tror att man måste visa hur klimatkris och sociala problem är kopplade till varandra och börja jobba mer tillsammans.

Det har ju varit olika debatter inom klimat- och omställningsrörelsen senaste året som handlat om hur den bör arbeta mot rasism. Vi på Färnebo hade exempelvis ett webbinarium förra våren om ekofascism med anledning av det, där vi tog upp hur högerextrema krafter försöker få in en fot i klimatrörelsen. Samtidigt är det som du säger också ett problem att klimatrörelsen är så vit och homogen. Vad borde rörelsen borde göra åt detta?

– När man säger till någon som jobbar väldigt mycket med social rättvisa men som också är engagerad i klimatrörelsen, att det du håller på med är inte så viktigt, att klimatet är nummer ett och om du fortsätter att prata om rättvisefrågor så kommer det att splittra rörelsen – då blir det ingen trygg rörelse för den personen att vara med i. Särskilt om den personen också tillhör en minoritetsgrupp. Det här är något som jag har både sett och upplevt själv.

Det var i januari 2021 som en omställningsdebattör skrev en krönika i Landets fria där hon menade att det var rätt att låta SD-kopplade nyhetssajten Exakt 24 göra en film om en omställningsdag som hon var med och ordnade. Att vi borde ”inkludera dem som exkluderar”. Efter det tog debatten fart.

– När personer som är i minoritet påpekar att de känner sig otrygga när andra i klimat- och omställningsrörelsen vill samarbeta med personer som har SD-koppling, varför lyssnar man inte och tar in det då? Utan att övertygelsen att man kan samarbeta med alla står över det. Jag menar att vi ska samarbeta med många, men det måste ligga på en demokratisk grund som bygger på alla människors lika värde.

Är det att man tänker att man måste rangordna olika kamper?

– Ja precis. Men jag ser ju inte rasism som en annan fråga, utan som någonting som genomsyrar alla frågor.

– Men de här samarbetena med Färnebo exempelvis där det finns en större medvetenhet och där det är naturligt att prata om inkludering och minoritetsperspektiv gör stor skillnad. I andra grupper är det som att ingen annan ser frågan och jag som minoritetsperson måste vara med och påpeka och vara den jobbiga. Det är ingen kul situation alls och ibland orkar man inte. Jag kan också vara rädd för att värva nya personer till rörelsen när det ser ut som det gör.

Vad hoppas du på nu inför Stockholm+50, varför är det viktigt att uppmärksamma?

– Jag hoppas att Stockholm+50 blir ett tillfälle där vi får till fler samarbeten med sociala rörelser och kan visa att våra kamper hör samman. Drömmen är att vi kan bilda en stor rörelse som driver de här frågorna tillsammans.

– Ett halvt sekel är också en betydande tid som har gått utan att det har skett särskilt mycket för klimatet. Tankegångarna om att ekocid* ska vara förbjudet fördes fram redan då, av Olof Palme bland andra, och ändå har vi inte sådana lagar på plats 50 år senare. Men nu brinner det verkligen.

Vad ska man göra om man vill vara med och engagera sig?

– Man anmäler sig till kursen Sommarforum – mötesplats Stockholm +50! Eller så går man med i Facebookgruppen Grönt Initiativ Järva som har ungefär 300 medlemmar. Så fort vi planerar något så lägger vi ut det där och det är bara att haka på.

Text: Miriam Steinbach