Högerextrema rörelser förknippas kanske traditionellt med klimatförnekelse, men på senare tid har andra tendenser blivit mer synliga. Ekofascismen, med rötter i 30-talets Nazityskland, bygger på föreställningar om att vissa människor behöver rensas ut från jorden för att naturen ska kunna återgå till det ”naturliga” och klimatet kunna räddas. Konkreta konsekvenser av ekofascismen kan vara stängda gränser, minskat bistånd eller, draget till sin yttersta spets, terrordåd i ekofascismens namn som den mot två moskéer i Christchurch i Nya Zeeland 2019.

– Ekofascismen är inte ett framtida scenario. Det är på riktigt, det är nu, säger Jorge María Londoño, förbundsordförande för Ungdom Mot Rasism som är en av arrangörerna bakom webbinariet.

Även om frågan om ekofascism har varit aktuell utanför Sverige ett bra tag, är det först på sistone som frågan kommit upp till ytan även här. Två bidragande faktorer är den senaste tidens debatt inom den svenska omställningsrörelsen samt domen mot två personer som brände ner en minkfarm utanför Sölvesborg hösten 2019.

– I takt med att dessa delar av de högerextrema miljöerna växer blir det viktigt att folkbilda kring vad det kan innebära, inte minst för de som är engagerade i miljö- och omställningsfrågor. För oss går antirasism och en miljö- och klimatmässig omställning hand i hand och vi ser att folkhögskolorna har en central roll i det arbetet, säger Alex Fridunger, styrelseledamot i föreningen Offensiv Folkbildning.

Alla tre arrangörer är överens om att det finns stora kunskapsluckor om frågan inom miljörörelsen. Webbinariet har därför två syften – det ena är en allmän kunskapshöjning kring ekofascism och hur det kan ta sig uttryck. Det andra att på allvar lyfta frågor om representativitet i termer av klass, ras och etnicitet inom miljö- och omställningsrörelsen i Sverige.

Jorge María Londoño är ordförande för Ungdom Mot Rasism och en av arrangörerna. Foto: Rädda Barnen Ungdomsförbund.

– Antirasistiska perspektiv har länge stått vid sidan av i klimatarbetet och vi hoppas att seminariet leder till reflektion om miljörörelsens homogenitet och hur vithetsnormen påverkar omställningen, säger Jorge María Londoño. Det känns viktigt att kunna dela med sig av kunskap om hur dessa kamper hänger ihop och vad vi måste göra för att samla så många människor som möjligt.

– Att diskutera klimatomställning utan att inkludera social och ekonomisk rättvisa går inte, säger Anna-Karin Raphasha Björnberg, rektor på Färnebo folkhögskola. Det vi kan göra som folkhögskola med ett demokratiuppdrag är att folkbilda men också att granska miljörörelsen som vi själva tillhör på ett normkritiskt sätt.

Hittills har över tusen personer visat intresse för webbinariet. Det visar enligt arrangörerna på att många inser att man behöver bidra till att skydda demokratin som hotas på många olika arenor runt om i världen.

– Många förstår att vi alla måste göra någonting, det går inte att bara bry sig om att rädda skogen om vi samtidigt skulle leva i ett totalitärt och exkluderande samhälle. Det är krafter som rör på sig nu som gör att man förstår att demokratin och folkrörelserna är hotade på allvar, säger Anna-Karin Raphasha Björnberg.

—–

Program

Kl. 18-19.00

Kunskapsutjämning och paneldebatt

Maria Darwish, forskare i genusvetenskap vid Örebro universitet.

Parul Sharma, människorättsjurist och hållbarhetsexpert

Daniel Vergara, Stiftelsen Expo

Moderator: Alex Fridunger, Offensiv folkbildning

Kl. 19.15-20.30

Perspektiv från miljö- och omställningsrörelsen

Jordens Vänner: Lanja Rashid

Fältbiologerna: Leo Rudberg

Extinction Rebellion: Jonas Olsson

Klimataktion: Jeaninne O’Keffe

Omställningsnätverket: David Bennett

Ungdom Mot Rasism: Jorge María Londoño

Moderator: Carmen Blanco Valer, Färnebo folkhögskola

Relaterade länkar