En färsk undersökning från Svenskt Näringslivs Gymnasiepejl visar att var tredje 20-åring saknar gymnasieexamen. Fram tills nu har dessa kunnat få en andra chans genom att söka till folkhögskolans allmänna kurs. Men hur blir det i framtiden om staten ytterligare urholkar sitt stöd till folkhögskolans vuxenundervisning?
Att tiotusentals elever varje år slutar skolan med ofullständiga betyg hade inte varit upprörande fakta för trettio år sedan. Men i dagens samhälle är kraven annorlunda. Om du inte har fullständig gymnasieskola i bagaget får du inte jobb och hamnar därför villkorslöst utanför arbetsmarknaden.
I över hundra år har den skandinaviska uppfinningen folkhögskola exporterats utomlands, just för att dess allmänna kurs erbjuder ett alternativ till den gängse pedagogiken. I stället för att i snabb takt beta av enskilda studier i enstaka kurser får studerande på folkhögskola en chans att ingå i ett sammanhang. Du går i en klass, du jobbar med grupparbeten och du får dessutom en möjlighet att inte bara förändra och förbättra ditt liv genom den kunskap du skaffar dig, utan också genom det självförtroende du får genom att se hur och att du kan påverka samhället.
Under våra år som folkhögskollärare har vi sett exempel på människor som efter att ha fullgjort gymnasiet på folkhögskolan tagit stora språng och blivit till resurser i det svenska samhället. Vi har sett hur unga mödrar, ungdomar med koncentrationssvårigheter och människor med bristfälliga språkkunskaper via folkhögskolan och påföljande högskolestudier tagit sig ut på arbetsmarknaden. Vi har sett hur ungdomar som klassats som mindre begåvade och hopplösa fall i den kommunala skolan gått vidare till att bli programmerare, kuratorer och sjuksköterskor.
Men det är tydligt att denna aspekt av folkhögskolans samhällsnytta inte nått fram till svenska beslutsfattare. De senaste årtiondenas urholkade ekonomiska stöd till folkbildningen motverkar och omöjliggör folkhögskolans pedagogiska arbete. I dag går många folkhögskolor på knäna, rent ekonomiskt. Orsaken är en urholkning av skolornas finansiering som pågått under årtionden under olika regeringar. Många linjer läggs ner, lärare sägs upp och allt färre studerande får en chans att gå kurserna. Ja, somliga folkhögskolor står till och med inför konkurs- och nedläggningshot.
Det urholkade stödet till folkbildningen rimmar illa med politikers uttalade målsättning om bättre skola och minskad kriminalitet. Om Sverige under de kommande åren får en skyhög arbetslöshet bland ungdomar utan fullständigt gymnasium, då skapas det ett allt större skikt av människor i limbo. Människor som till slut som enda utväg får sätta sitt hopp till bidrag eller till den svarta arbetsmarknaden.
Det enda vettiga i dagsläget är att agera tvärtemot mot vad svenska beslutsfattare faktiskt gör – nämligen att öka stödet till folkhögskolan. Alla andra åtgärder kommer att förstärka utbildnings- och samhällsklyftorna samt leda till en samhällelig katastrof.
Lärarna på Färnebo folkhögskola i Gävle
Källa: https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/utbildning/var-tredje-lyckas-inte-ta-examen-reformtempot-maste-oka_1197640.html