Urfolksrätt och naturens rättigheter

Allt fler människor runt om i världen anser att något måste göras för att stoppa den ohållbara utveckling som leder mänskligheten mot en avgrund. Klimatkris, förstörelse av livsmiljöer artutrotning och sociala kriser drivs av ett samhällsystem där vinstjakten och hejdlös ekonomisk tillväxt har blivit självändamål och underlättas av kulturer som ser naturen bara utifrån dessa nyttovärde och inte egenvärde. Samtidigt växer, särskilt i den globala syd, hos urfolk och miljö- och klimatengagerade, reflektioner och dialoger som försöker uppnå ett samhälle där både natur och människor respekteras. Det inkluderar visioner och förslag för en rättvis omställning och ett gott liv för alla.

I Latinamerika har dessa reflektioner lett till konkreta uttryck i form av ett erkännande av Naturens Rättigheter. I Ecuador har naturen nu rättigheter i grundlagen. I Bolivia finns det en lag om Moder Jords rättigheter. Även specifika ekosystem har erkänts rättigheter, t. ex. i Colombia, Nya Zealand och Spanien. Både i Latinamerika och Nya Zealand har initiativen tagits av urfolksrörelsen, inspirerade av deras historiska syn på naturen och relation med denna.

Men globalt har verkligheten visat att det inte räcker med juridiska förändringar, utan det behövs även kulturella förändringar i vår syn och vårt förhållningssätt till naturen. Att inte se naturen bara som ”resurser”. Det vill säga ett nytt samhälle där människor ser sig själva som del av naturen och lär sig att leva i harmoni med den. Det handlar om bredare visioner för ett mer inkluderande och rättvist samhälle och nya sätt att organisera världen. Dessa visioner håller på att ta form under namnet Buen Vivir (Det Goda Livet).

I Sverige har Sametinget som första demokratiska parlamentariska institution i Europa, ställt sig bakom Deklarationen om Moder Jords Rättigheter som formulerades av folkrörelser i Bolivia. Detta utifrån tanken att samhällen med respekt för naturen är nödvändiga för att urfolks rättigheter skall respekteras. Miljöengagerade personer i Sverige har även väckt frågan om rättigheter i relation till sjön Vättern som ett konkret och hotat ekosystem.

Med tanke på hur lite de flesta människor i Sverige lärt sig om samefolket vill denna kurs ge så många som möjligt möjligheten att respektfullt lära av deras perspektiv, historia, kultur och nutida utmaningar. Kunskap som är relevant att ha för ett mer respektfullt förhållningssätt till urfolket och samarbeten kring en riktig rättvis samhällsomställning.

 

Syfte med kursen:

Färnebo folkhögskola anser att kunskap och människors engagemang för förändring är nyckeln för att bekämpa rasism, ojämlikheter och klimatkris. Våra kurser tar lokala och globala perspektiv på rättigheter, miljö och förändringsarbete och uppmuntrar att tillsammans våga drömma om andra möjliga sätt att relatera till både natur och medmänniskor.

Kursens mål:

• Att lära av urfolk, i synnerhet av samefolket, det enda urfolket i Europa, deras historia, kultur, utmaningar och kamp.
• Att lära samband mellan juridik, folklig organisering och filosofiska perspektiv.
• Att, utifrån reflektioner kring de pågående planetära kriserna som klimat- och artkris samt miljöföroreningar, engagera sig till försvar av naturen.
• Att inspireras av urfolkens kamp för rättigheter och till naturens försvar.

 

Vad får du lära dig under denna kurs?

• Om olika urfolks syn på naturen och deras andliga, praktiska och känslomässiga relation och som del av deras identitet och kulturer.  
• Om internationell urfolksrätt.
• Samefolkets syn och band till naturen, om deras historia, om den parlamentariska kampen för att försvara rättigheter till mark och kultur.
• Urfolksrörelser i Anderna, deras kosmovision och kamp för rättigheter.
• Om kolonisering historiskt och i nutid samt processer av dekolonisering.
• Om genus hos urfolk och kvinnornas centrala roll i försvaret av Moder Jord.
• Om natursyn, politik och processerna som ledde till juridisk erkännande av Naturens Rättigheter.
• Om tankesätt i Västvärlden som fjärmat oss från naturen eftersom den betraktat naturen som rättslöst objekt.
• Om mänskliga rättigheter i ett tidevarv där naturens ses enbart som ”resurser” och människor behandlas som utbytbara förbrukningsföremål utan större makt och inflytande.
• Om olika hot mot både urfolk och natur, bland annat sådana som går under namn som så kallad ”grön omställning” eller ekolonialism.
• Om urfolkens kontinuitet och kamp samt inspirerande kulturellt motstånd.
• Om gemensamma strävan där urfolk, ekorättsaktivister och rättviseaktivister sätter grunden för en fredskultur där vi kan leva i balans med naturen, omvärlden, varandra och oss själva.

Vår förhoppning är att inspirera och väcka engagemang för både naturens rättigheter och en ekologisk, social och kulturell rättvis omställning av samhället. Ett samhälle där vi ser varandra som aktiva medskapare i planetens levande väv av relationer och där våra handlingar gör skillnad och sprider ringar på vattnet.

Kursens översiktliga upplägg

Kursen börjar onsdag den 14 augusti och slutar den 11 december

Kursträffarna sker på distans via zoom på onsdagar mellan 18:30 och 21:00 samt genom fysiska träffar.

Du skall lägga ner minst 10 timmar per vecka på läsning, se på korta videor samt svara på korta hemuppgifter. Även vara med på den första helgträffen 31/08-01/09 i Stockholm.

Det vore utmärkt om du också har möjlighet att följa med på studieresan till Sápmi den 18-22 sept. Om du bor i mellersta Sverige skall du i så fall beräkna din avresa med nattåg från Sthlm den 17 sept. på kvällen och beräkna komma tillbaka dit på morgonen den 23/9. Om du har möjlighet att ta ledigt någon/några extra dagar, passa då på att stanna några dagar till för att njuta av hösten över polcirkeln.

Kursen bör ses som en helhet men är uppdelad i olika delmoment som delvis överlappar varandra. Under kursen uppmuntras du till att stärka dina band till din naturomgivning och uttrycka dig kreativt genom färg och form samt element du finner i naturen. Ett sätt att förena teori med praktik.

Samarbetspartner: Kursen görs i samarbete med Amnesty Sápmi.

 

Antagningsvillkor 

• Du ska fylla minst 18 år det år som kursen börjar. 

• Du ska i samband med ansökan även ange referenser.

• Du ska ha tillräckliga kunskaper i svenska för att kunna följa kursen. 

• Ha privat dator med internetuppkoppling samt kamera och mikrofon och ha grundläggande kunskaper i datoranvändning. 

Deadline för att ansöka: 15 april. Vi lämnar besked om antagning dagarna efter.

När du blivit antagen, skall du betala 200:-kr. för administrationsavgifter för att bekräfta din plats.

Du är hjärtligt välkommen att tillsammans med oss att vara medskapare av en lärorik resa!

Studeranderätt 

I skolans ”Studeranderättsliga standard” kan du läsa om vilka rättigheter och skyldigheter som gäller på Färnebo folkhögskola. Det handlar om både dina och våra rättigheter och skyldigheter. 

 

Om Färnebo folkhögskola 

Färnebo folkhögskola är freds-, miljö- och solidaritetsrörelsens folkhögskola. Vi är en mötesplats för människor som vill lära sig mer om globala frågor, rättvisa och förändring och vi arbetar utifrån mer än fyrtio års erfarenhet av folkbildning och lärande. Länk till Om Färnebo fhsk.

 

Färnebo folkhögskolans mål för all kursverksamhet: 

– Utveckla deltagarna i riktning mot självständiga och handlingskraftiga människor, som känner ansvar för och solidaritet med andra. 

– Ge deltagarna möjlighet att tillsammans erövra kunskap om sin sociala, politiska, kulturella och ekologiska situation. 

– Utveckla deltagarnas förmåga att tillsammans med andra arbeta för gemensamma mål. Kursens syfte är också̊ att, utifrån dess specifika inriktning, möta Folkbildningsrådets riktlinjer (Förordning 2015:218 om statsbidrag till folkbildningen): 

– Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. 

– Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. 

– Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings och utbildningsnivån i samhället. 

– Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet.