Yenika Castillo har precis tagit masterexamen i interaktionsdesign, men året då hon pausade universitetsstudierna för att läsa kursen Naturens rättigheter på Färnebo folkhögskola har färgat henne.
När Yenika och hennes partner 2018 bodde i Umeå under ett år tog hon tillfället i akt att pausa universitetsstudierna i Malmö och söka till Färnebo folkhögskolas då helt nya kurs Naturens rättigheter. Yenika är född och uppvuxen i staden Pachuca i Mexiko, men bor sedan nästan tio år i Sverige. Ifrågasättandet av västerländska synsätt har hon haft med sig länge.
– Jag tänker mycket på vad som kulle hända om vi förhöll oss till jorden på ett annat sätt. Om vi inte tog mer än vad vi behöver och såg till att det räckte till alla.
Naturens rättigheter, osynliggjord kunskap och avkolonisering
– Idén om att naturen ska erkännas rättigheter har sin grund i urfolkskulturer där man ofta ser på jorden och dess invånare som en enhet. Västerländsk kapitalism lämnar inte mycket utrymme för sådana sanningar, mycket kunskap har dessutom blivit osynliggjord i och med kolonialismen. Jag tycker verkligen att det är hög tid att vi lyfter fram den kunskapen igen.
Yenika påpekar att till och med hennes designutbildning i Mexiko bara lärde ut europeisk design, trots landets historia av europeisk kolonialism och dess stora urfolksbefolkning.
– Att enkelrikta kunskap har också varit ett sätt att kolonisera, för det var ju inte som att design inte fanns i det som i dag är Mexiko innan Amerika blev koloniserat. För mig har det varit en lång resa för att hitta tillbaka till kunskap som jag inte ens visste om att jag saknade.
På fritiden är Yenika Castillo engagerad i ett kollektiv i Göteborg för solidaritet med Mexiko: Solidaridad Ayotzinapa Suecia. Många frågor som de arbetar med handlar om orättvisorna som Mexikos urfolk utsätts för. Det väckte också Yenikas intresse för att lära sig mer om samernas situation och historia, något som också är en del av kursen Naturens rättigheter.
– Även om nivån av orättvisa kanske inte är samma som i Mexiko finns väldigt tydliga likheter mellan hur Skandinaviens och Latinamerikas urfolk påverkats av kolonialism. Väldigt få i Sverige känner till den historien. Sedan jag läste kursen har det hänt flera gånger att jag är den som vet mest om samernas situation i ett rum av svenska personer, även om jag inte heller är någon expert.
Varför ska man gå kursen?
– För mig var kursen en ögonöppnare, man kanske inte serveras färdiga lösningar men definitivt nya insikter och idéer om vad som faktiskt är möjligt.
– Sen känns själva folkhögskolan som idé som ett statement – här kan man öva på hur man vill att världen ska se ut och verktygen för att nå dit är bildning och och att lära sig tillsammans. Om man har en önskan om en annan värld så tycker jag verkligen att man borde söka till den här kursen.
Vad tar du med dig från utbildningen?
– Det blev tydligt för mig att det finns många olika kunskaper, många sätt att vara på och göra motstånd på och att man behöver vara modig för att våga tro på en bättre värld. Vi behöver verkligen ge plats åt annan kunskap än den vi är vana vid, västerländska politiska filosofier räcker inte till för att göra världen bättre och mer rättvis, vi behöver börja avkolonisera våra kunskaper.
