Man får känna att man är viktig och kan vara med och påverka. Om man har känt att man inte har platsat eller haft det svårt i skolan så är folkhögskola en skolform som ändå gör det möjligt.

josefine åsikter

Josefine Reit går sista terminen på Allmän kurs i Gävle, till sommaren kommer hon att ta studenten efter tre år på skolan och fortsätta på nya vägar. Men vi hann ta ett snack med henne om hur det varit att läsa in gymnasiet på folkhögskola, vad hon drömmer om och vad hon tar med sig från skolan. 

 

Grattis i förskott till studenten! Hur kom det sig att du började på Allmän kurs på Färnebo folkhögskola? 

– Tack! Min lillasyster går också på Färnebo och min mamma läste på folkhögskola eftersom hon fick barn tidigt och fick pausa gymnasiet. Det var så jag fick höra talas om Allmän kurs, Jag har aldrig funkat i vanlig skolform så folkhögskola passar mig på ett bättre sätt. 

– Man slipper pressen med prov och läxor, det är istället fokus på lektionerna och mycket är muntligt eller görs i grupparbeten. Vi har både skolråd och klassråd och det har varit otroligt lärorikt och jättebra, vi lär oss om hur det är att ha möten och vad som funkar i arbetslivet. Man får utbyte av andra deltagare, man får vara med och hjälpa till mycket och lämna önskemål.

 

Hur har det varit under pandemin när ni inte kunnat träffas så mycket? 

– Ja det har ju varit en utmaning att ha allt på Zoom, men samtidigt är det också ett sätt att utvecklas. Man lär sig längs vägen och får testa och utvärdera hur olika saker fungerar i praktiken. Just att vi har klassråd och skolråd gör att vi kan ha en kommunikation med lärarna för att förbättra saker hela tiden och det har vi verkligen utnyttjat när det gäller just distansundervisningen.

 

Är det något du hade velat veta innan du sökte? 

– Eftersom min mamma och syrra hade gått Allmän kurs före mig kunde de ju berätta mycket, men det kan vara svårt att förstå innan man väl börjar hur stor skillnad det är på skolformen från den vanliga skolan. Om man har känt att man inte har platsat eller att det har varit svårt i gymnasiet så tror jag verkligen att folkhögskola är en skolform som ändå gör det möjligt. Man får en helt annan möjlighet. 

 

Färnebo har ju fyra profilfrågor som alla våra kurser ska arbeta med: feminism, antirasism, global rättvisa och klimaträttvisa. Hur har du märkt det i undervisningen? 

– I varje tema och ämne vi har haft tar lärarna med profilfrågorna på något sätt. Särskilt att se på olika frågor från olika kulturers perspektiv tycker jag har varit jätteviktigt för att själv bli mer öppen och ha en förståelse för andra. Man får lära sig mycket om samhällsfrågor vilket jag tror är speciellt med just Färnebos allmänna kurs. En annan viktig och lärorik del har varit att vi har haft flera inbjudna föreläsare som pratat om olika frågor, till exempel om mäns våld mot kvinnor eller olika politiker som berättade om sina partiprogram inför valet 2018.

 

Har du något som du kommer ta med dig nu när du snart slutar på skolan? 

– Gemenskapen som har uppstått när vi har haft utflykter eller studiebesök har varit jätterolig. Sen tycker jag att lärarna är väldigt duktiga på att undvika det traditionella tänket att det är de som har en maktposition och ska lära ut, utan att man istället lär sig mycket av varandra. Man får känna att man är viktig och man får vara med och påverka läroplanen och kan förändra. Det tar jag med mig! 

 

Vad ska du göra efter studenten? 

– Jag har ansökt till högskola, sen får vi se om jag kommer in. Jag har sökt både socionomprogrammet och utredningskriminologi som låter jätteintressant, men det är svårt att komma in. Socionom är mer realistiskt, men om man får drömma skulle utredningskriminologprogrammet vara spännande. 

 

Har du någon hälsning till någon som kanske funderar på att söka? 

– Alla får gå efter sin egen nivå och utvecklas i sin egen takt och det tror jag är viktigt. Sen är det roligt att att alla på skolan är så olika och man verkligen får ta del av varandras kunskaper. 

SV_SE