Båda kurserna har som gemensamt tema samarbete kring lokal energi. Ett exempel på samarbete kan vara att upphandla installationer tillsammans, men också att äga vindkraft, solel eller ett närvärmeverk tillsammans.
Att dela el med varandra är möjligt, antingen genom att äga gemensam elproduktion eller genom att dela via elnätet vilket ska möjliggöras enligt direktiv från EU och förslag från Energimarknadsinspektionen.
Sverige är dock dåliga på att underlätta för samarbete kring lokal energi om man jämför med flera andra europeiska länder, säger Nicholas Etherden från Gävle högskola. Nicholas besökte kurserna och andra intresserade på webbinariet den 15 april.
En annan energifråga som diskuteras i båda kurserna är energiberedskap, det vill säga hur vi kan klara energiförsörjningen vid till exempel ett större oväder som slår ut någon del av det nationella eller regionala elsystemet.
Torsdag 24 april kommer till exempel Lars Lindblom besöka båda kurserna. Lars ska prata om sina erfarenheter från Samarkand 2015 ”Utvecklingsbolaget för Ludvika och Smedjebacken”, framförallt utifrån deras arbete med att möjliggöra lokal så kallad ”ödrift” i Ludvika kommun.
I den lokala energikursen deltar framför allt boende i Österfärnebo och Hedesunda som de senaste 5 åren samverkat kring installationer av solelanläggningar. De är många hushåll som installerat solel, men också något lantbruk och mindre företag verksamma på orten.
I kursen lär sig deltagarna till exempel mer om solel, batterier, energihushållning mm. Tillsammans med läraren Jonathan Korsar tittar de närmare på sina egna installationer. De sammanställer räkenskaper för installerade anläggningar och undersöker olika sätt att använda elen effektivare. En del i kursarbetet är också att dokumentera några av de anläggningar som installerats i dessa bygder genom samverkan. Totalt är det runt 65 solelanläggningar som tillkommit på detta sätt.
Förändrade regler och nya ekonomiska förutsättningar för solel är också ett tema i kursen. Till exempel införs det nu något som heter effekttariff, en sorts avgift som kommer införas i alla lokala elnät senast januari 2027. Lite förenklat kan man säga att detta är en avgift som kommer variera beroende på hur mycket effekt ett hushåll eller ett företag plockar ut som mest under en månad. Målet med avgiften är att få fler hushåll och företag att sträva efter ett lågt effektuttag. Exakt hur den utformas är dock upp till lokala elnätsägare.
En annan nyhet är att det blir en höjd skatt för hushåll och mindre företag som har solel från och med i sommar. Fram till idag har det funnits en så kallad skattereduktion på 60 öre per levererad kilowattimme som dragits bort från den skatt hushållet betalat på inköpt el på årsbasis.
Både den höjda skatten och effekttarifferna bidrar till att deltagarna i den lokala kursen tittar på olika lösningar för att använda mer av sin solel själva till exempel genom att styra en viss del av sin elanvändning till när deras solelpaneler producerar el. Detta kan handla om att hitta sätt att göra varmvatten med enbart solel istället för att köpa el för en varmvattenberedare. En annan metod kan vara att styra värmepumpen eller elbilsladdaren så att den jobbar mer när det finns solel och mindre på tider då detta saknas.
Även om politiken kan kännas lite svajig runt lokal energi så finns det stort engagemang i båda kurserna som genomförs denna vår. Energihushållning och lokal energi som solel är inga tillfälliga trender. Globalt har solel och vindkraft ökat enormt kraftigt de senaste 20 åren. Enligt Nicholas Etherden är inte frågan om vi kommer att ställa om bort från fossil energi utan när. Deltagarna på vårens kurser utforskar hur energiomställningen kan gå till på ett sätt så att den gynnar fler.
Kontakta Jonathan Korsar, skriv ett mejl till: jonathan.korsar@farnebo.se
Vi tror på ditt engagemang!
Tel: 0291–202 75
info@farnebo.se
Färnebovägen 874
811 74 Österfärnebo
Drottninggatan 48
803 10 Gävle
Swish: 123 389 2528
Bankgiro: 5901-1726
Organisationsnummer: 885501-0453